Många skadliga kemikalier återfinns i byggvaror och byggkemikalier. Vissa sprids i naturen när produkten tillverkas och andra den dagen byggnaden rivs och blir till avfall. Vissa kemikalier utsöndras från byggmaterialet när det är inbyggt i huset och kan exempelvis förorena inomhusmiljön. När man väljer material är det därför viktigt att göra så kemikaliesmarta val som möjligt. Vissa byggmaterial innehåller mer och/eller värre sorters ämnen än andra. Nedan följer en lista av några material som på olika sätt kan vara problematiska ur ett kemikalieperspektiv.

Plastgolv

De allra flesta plastgolven på marknaden består av polyvinylklorid, även kallat PVC eller vinyl. PVC har vinylklorid som byggsten. Det är ett ämne som är klassat som cancerframkallande och om PVC brinner bildas mycket giftiga ämnen.

För att kunna göra ett mjukt golv av PVC tillsätter man mjukgörare, traditionellt använder man sig av olika slags ftalater. Det finns ett stort antal olika ftalater varav några kan störa fertiliteten och ett flertal misstänks vara hormonstörande. Mjukgörarna läcker ut ur produkten under hela dess livslängd. Det finns även ftalatfri PVC som är ett bättre alternativ. Men kunskapsläget kring ersättarna är bristfällig.

Fakta om ftalater och andra skadliga ämnen

Isolering

Polyuretan

Isoleringsplattor av polyuretan är mycket vanliga i moderna byggen. De är lättarbetade och isolerar bra. Men vid tillverkning av polyuretanplast används i de allra flesta fall isocyanater. De är klassade som allergiframkallande, hälsoskadliga och misstänks orsaka cancer. Andas man in isocyanater kan man exempelvis få luftvägsbesvär som hosta, nedsatt lungfunktion och astma. När plasten väl har härdat är den ofarlig men vid förbränning bildas återigen de mycket skadliga isocyanaterna.

Om du ska använda dig av något material som består av polyuretan, välj helst alternativ som är tillverkade utan isocyanater.

Cellplast

Plattor av polystyren, även kallat frigolit eller cellplast, är mycket vanligt som isoleringsmaterial. Cellplast brinner lätt och eftersom plasten innehåller mycket luft så sprids branden snabbt. Därför är cellplast ofta behandlad med miljöskadliga bromerade flamskyddsmedel.

Rörisolering

För att isolera rör används en speciell sort av isolering. Vissa varumärken innehåller mycket höga halter av bromerade flamskyddsmedel men även klorparaffiner och antimondioxid.

Fakta om bromerade flamskyddsmedel och andra skadliga ämnen

Fogmassa

De allra flesta fogmassor innehåller mer eller mindre skadliga ämnen. Allra bäst är att minimera användandet av dem genom att under snickrandets gång inte dra på sig så mycket glipor som behöver åtgärdas med fogmassa. Runt fönster och dörrar kan man också exempelvis dreva med isolering istället för att foga. Det finns en mängd olika slags fogmassor på marknaden. Här är exempel på två vanliga varianter.

Polyuretan

Polyuretanfog finns både som massa och skum. Innan fogen har härdat avges isocyanater. De är klassade som allergiframkallande, hälsoskadliga och misstänks orsaka cancer. Andas man in isocyanater kan man exempelvis få luftvägsbesvär som hosta, nedsatt lungfunktion och astma. När plasten väl har härdat är den ofarlig men vid förbränning bildas återigen de mycket skadliga isocyanaterna. Polyuretanfogmassa kan dessutom innehålla ftalater, organiska tennföreningar och organiska lösningsmedel.

MS –polymerbaserad

MS står för modifierad silikon och sådan här fogmassa används ofta som ett bättre alternativ till polyuretanfog då den inte innehåller isocyanater. Men även den här fogmassan kan innehålla ftalater och organiska tennföreningar.

Fakta om ftalater och andra skadliga ämnen

Kopparplåt och kopparledningar

Koppar oxiderar i kontakt med luftens syre och vatten. Kopparjonen är ett så kallat särskilt förorenande ämne (SFÄ) och är klassat som farlig för vattenlevande organismer. Förutom att den förorenar våra vattenförekomster så försämrar kopparjonen kvalitén på slam från reningsverken.

Koppar hittar vi i bland annat vattenledningsrör samt i fasad- och takplåt. Som alternativ kan man använda rör och plåt av rostfritt stål. I många stora städer är biltrafik och byggnadsmaterial de dominerade källorna till vattendragen via utsläpp av dag- och avloppsvatten.

Zinkplåt

Zinkplåt används ibland på fasader och på tak och sprids därifrån ut i miljön. Zink är en livsnödvändig metall, men en för hög zinkhalt är skadlig för vattenlevande organismer.

Zink används även som rostskydd vid galvanisering, i tillverkning av mässing och som pigment i vit målarfärg.

Tryckimpregnerat trä

De vanligaste sorterna av tryckimpregnerat virke består av kopparbehandlat furu. De används främst på mindre utsatta platser som inte står i konstant kontakt med mark eller vatten, eller på delar av konstruktioner som är enkla att byta ut.
Anledningen till att man impregnerar trävirke är att det under ogynnsamma förhållanden kan påverkas av exempelvis rötsvampar, bakterier och insekter. Kopparjonen är farlig även för vattenlevande organismer.

Det impregnerade träet delas in i olika skyddsklasser:

  • Klass M: trä i varaktig kontakt med havsvatten som till exempel bryggor och hamnanläggning.
  • Klass A: trä i kontakt med mark och (söt)vatten samt trä i konstruktioner ovan mark som kräver speciell skydd, till exempel fasta säkerhetsanordningar och i konstruktioner som är svåra att byta ut.
  • Klass AB: trä ovan mark som är mindre utsatt eller där det är enkelt och ofarligt att byta ut påverkade delar
  • Klass B: endast för färdigbearbetade snickeridetaljer ovan mark till exempel fönster och dörrar.

Virke som är avsedda att användas på mer utsatta ställen kan förutom koppar även vara impregnerat med arsenik (sedan 2004 förbjudet i virke som säljs till allmänheten), krom, borsyra, tebukonazol och zink. Samtliga är skadliga för miljön.

På marknaden finns det idag virke som är behandlat med alternativa och miljövänligare metoder.